Alla följde med bestörtning Mellersta Östern händelserna juli - augusti 2006. Saken var kraftigt framme i nyhetsmedia. Också på diskussionsspalter behandlades ämnet ur många synvinklar. Också jag skrev några inlägg, från vilka några utdrag i det följande.

För att bättre förstå bakgrunden till dessa tragiska händelser hänvisar jag till följande länkar:

- ISRAEL och Bibelns profetior

- Kortfattat om Israel .
  - Syväntös raport.
"Sartolas kolumner" .
De två sistnämnda endast på finska.
Pekka Sartola har också skrivit utmärkta böcker . på finska om Mellersta Östern problematiken.

När jag skriver detta i slutet på augusti, har jag redan lagt märke till, hur nyhetsmedierna nästan helt koncentrerar sig på Libanons situation, vilken förstås är bedrövlig. men de nämner inte mera orsaken, som utlöste allt detta: Hisbollah's 4000 raketer på Israels område, vilka förorsakade stora skador, men framför allt den skräck och psykiskt lidande, som de förorsakade bland befolkningen. Tvärtom nästan försöker man framhäva Hisbollah som Libanons bästa vän. Säkert kommer Hisbollah att fullt utnyttja denna propaganda och hela världen är igen förd bakom ljuset.

12.8.-06 Mellersta Östern än en gång
Många försöker granska historiska händelser och dra slutsatser av dem och komma med förslag till lösning på problemen.
Så är det också med händelserna i Mellersta Östern, vilka jag nu närmast vill granska. De är dock så komplicerade, att på basen av enskilda händelser eller uttalanden kan man inte dra objektiva slutsatser. In i bilden kommer också människors kulturella egenskaper och känslofrågor, vilka kan inte plötsligt förändras. Till detta skulle behövas lång tid av fredliga förhållanden, vilka inte tycks vara möjliga i regionen.

Själv har jag försökt få en mera vidsträckt helhetsbild i Mellersta Östern, dit jag försöker infläta också dessa ledsamma händelser. Fast jag inte kan personligen direkt mänskligt godkänna allt, ser jag dem som en ofrånkomlig del i den tragiska utveckling, som trots alla goda framsteg ändå händer i världen.  Detta återspeglar sig på många saker, vilka jag här inte går in på.

Såsom tidigare nämnt, har jag framfört kort några glimtar av denna helhetsbild i länken: "Kortfattat om Israel" . Det scenario, som Bibeln ger oss, tycks gå i fullbordan "pinsamt bokstavligen" (som en professor i tiden uttryckte sig), fast vi inte på förhand alltid vet alla detaljer och tidtabeller. Tyvärr tycks den nuvarande utvecklingen tyda på, att "vredens tid" kan vara mycket närstående. Denna tid kommer att enligt Bibeln vara en tid av fasa, som människor aldrig har upplevt tidigare.

Jag har skrivit: I Mellersta Öster försiggår inte i första hand en politisk eller militär kamp. Djupast är det en andlig kamp, som denna tidens ledare och politiker inte förstår sig på. Därför är situationen så svår.

Bibeln meddelar, att "hela världen är i den ondes våld". Vi ser det klart också i denna tid. Djävulen försöker med alla krafter hindra, att Guds planer med mänskligheten fullföljs genom det härför utvalda Israel. Israel är inte i dag färdig för denna uppgift. Därför är situationen så svår.

Vi märker, hur islams fanatiska jihad-rörelser hotar med Israels utplånande från världskartan (PLO-grundstadgan, Hamas, Hisbollah, Iran mfl.). Här ligger här ondskans målsättning, som inte kan förändras genom mänskliga underhandlingar. Eventuellt kan tilläggstid  fås till stånd. Tillfälliga vapenvilor och andra avtal kan säkert "pressas" fram. Men som många av dessa extremister har sagt, detta är endast taktiska medel, genom vilka man kan få vissa fördelar, kanske tilläggstid, men det slutliga målet förblir - Israels förintande och Jerusalem som Palestinas huvudstad.

Vad allt FN:s resolution för med sig, återstår att ses. Kommer Hisbollah att godkänna den och demontera sina raketbaser? Åtminstone har Hisbollah grovt kränkt FN:s resolution 1559 genom att med andras välvilliga bistånd under sex år montera 13 000 raketer i sina bunkrar på libanesiskt område bland civilbefolkningen.

Terrorism, självmordsbombare, fräck propaganda, många sluga intriger, mfl. fenomen visar, att västvärldens tankemodeller och humanistiska synpunkter inte kan klara sig i denna kamp. Fast jag också skulle önska, att "förnuftet vinner", måste jag tyvärr erkänna de realiteter, vilka står bakom denna utveckling  och försöka med mina små resurser ta dem fram.

9.8.-06 Några funderingar
På basen av många skriverier och uttalanden började jag närmare fundera på situationen i Mellersta Östern och började ställa några frågor.

Kan jag godkänna Israels nuvarande aktioner i Libanon?
Svar: NEJ!   Varefter frågan:
Vilka är de REALISTISKA alternativen i RÅDANDE situation?
Svar: Jag ser inte som utomstående funktionsdugliga alternativ. Israel är TVUNGEN att handla inför VERKLIGA  HOT.

Kan jag godkänna Hisbollah's tusentals raketer in på Israels område?
Svar: NEJ!  Varefter jag igen måste fråga  -  finns det alternativ?
Svar: JA!
- Hisbollah var inte tvungen att göra det Om man frånser Irans, mfl. påtryckningar.
- De var inte tvungna att montera 13 000 raketer riktade mot Israel.
- I varje fall var de inte tvingade att bryta mot FN:s resolution 1559.

Var Israels sätt att handla emot regler eller totalt överdrivna? (Till detta antydde Kofi Annan  8.8 samt en svensk i nyheterna intervjuad forskare mfl. uttalanden).
Svar: I ett krigstillstånd görs säkert alltid vissa oöverlagda saker och mänskliga fel. Men det är stort övermod att sitta i en lugn och fredlig miljö och ensidigt kritisera Israel utan att ta i beaktande HELHETS-situationen. Mänskligt lidande finns på bägge sidorna, både i Libanon och i Israel. Kofi Annan är förstås gramse på att FN inte har kunnat bevaka resolutionen och vid den tidpunkten inte ha fått till stånd nytt avtal om eld upphör.

Finns det hopp?
Jag lyssnade 9.8 i morgonradion Pethmans och Iloniemis sakkunniga analys av den rådande situationen. Analysen kunde helt kortfattat sammanfattas i ordet OMÖJLIG situation.
När man bekantar sig med muslimernas målsättningar, handlanden och den ovillkorlighet, som bryter mot människovärden, kan man inte annat än upprepa OMÖJLIGHET.

Egna åsikter
Fast man nu kan uppnå en tillfällig vapenvila eller andra avtal, kommer situationen att inom kort på nytt att eskalera. Bibelns profetior uppfylls "pinsamt bokstavligen" (som en professor i tiden uttryckte sig). Situationen leder så småningom till "Jakobs nöd", som Jeremia uttrycker sig. Sedan följer också "vredens tid", som troligen berör hela världen. Bibel talar mycket om denna tidsperiod.

Världen enda hopp:
Jesu Kristi återkomst, varefter fredens tider gryr. Israel får bli till välsignelse för hela världen.

7.8.-06 Utövar Israel terrorism?
"Terroriststaten Israel knappast behöver sådana?" (En persons uttalande om experter)

Enligt vad jag har förstått har Israel aldrig:
- Använt självmordsbombare mot oskyldiga civila.
- Hotat en annan självständig nation med utplåning, liksom vissa grannländer med sina hantlangare.
- Har med denna målsättning börjat skjuta tusentals raketer mot ett annat land. (Israels areal är ungefär 1% av arabländernas, så det är inte fråga om utrymmesbrist.)
- Har inte byggt militär- och raketbaser mitt bland civilbefolkningen.

Visserligen har Israel många gånger hamnat att försvara sitt land mot grannländernas attacker. Detta är ett ofrånkomligt faktum och en nödvändighet. (Också Finland har hamnat att försvara sitt land, utan att finländarna skulle ha kallats för terrorister.)

Det är beklagansvärt, att Libanon och dess befolkning på grund av sin militära svaghet, har hamnat som slagfält för sina grannars hänsynslösa politik. FN har inte heller kunnat bevaka området trots sin närvaro.
Här är en orsak till dagens tragedi.

Men om man läser bara vissa av dagens nyhetsrubriker utan att bekanta sig med verkliga fakta, kan man med hjälp av fantasin påstå vad som helst.

Vad skulle du själv göra och kräva, om det plötsligt skulle börja regna tusentals raketer över din hemort? Vad skulle du göra, om självmordsbombare skulle agera i ortens centrum under den livligaste kommersen?
Vi har orsak att vara tacksamma, att det ännu finns fredliga platser!

6.8.-06 Några fakta
Syväntö skriver:
"Hisballah är inte en libanesisk organisation, utan den är Irans "representant", som leds och beväpnas därifrån. Iran grundade detta "Guds parti" 1982 och det har nu växt till en stat i staten.

Fast FN:s säkerhetsråds resolution 1559 kräver alla militära organisationers upphörande i Libanon, har Hisbollah inte godkänt detta och ingen har kunnat tvinga dem. Libanons egen arme är för svag till det. När Israel retirerade från södra Libanon år 2000, har Hisbollah i lugn och ro fått bygga sina raketstationer, bunkrar och utöka sina vapenförråd alldeles intill Israels gräns.

När Syrien drog bort sina styrkor med FN:s påtryckning från Libanon, ansåg FN detta vara en seger för frihet och demokrati. Den glädjen räckte inte länge. Syrien lämnade efter sig i Libanon 5000 hemliga agenter för att övervaka den politiska, ekonomiska och militära utvecklingen där. Damaskus är fortfarande centrum för de flesta terroristorganisationers huvudkvarter, varifrån aktionerna leds. (Hamas, Hisballah, Islamic Jihad)"

Nu förlitar man sig igen på FN. Man blir att undra, varför inte FN har övervakat sina paragrafer från sex år sedan. Trots FN:s patruller på området har Hisbollah fritt fått bygga sina ca. 13 000 raketbaser på libanesiskt område, ofta nära civilbefolkningen och FN:s patrullstationer. Följderna är hemska. Dessa terroristorganisationer jämte Syrien, Iran mfl. har hotat med staten Israels utplåning. Varför? Kan FN i framtiden avvärja dessa hot???

25.7 Målsättningar
Är det inte orimligt att skjuta tusentals raketer in på israeliskt område och hota en legaliserad stat med utrotning?

Hämndmentalitet är alltid av ondo. Men - vad gör du, om ditt hem angrips i avsikt att förstöra allt och döda invånarna? Situationen är verkligen svår. Önsketänkande hjälper inte. Man borde få Hisbollah's och en del staters utrotningsmentalitet att ta slut. Men - finns konkreta medel? Vi måste ta i beaktande också de bakgrundsfakta, vilka jag skisserat upp i "Kortfattat om Israel."

Enligt min syn på saken kommer det att bli ännu svårare situationer, förrän den slutliga lösningen fås. Fast huru jag också har mina önskedrömmar, så hjälper de inte inför de krassa realiteterna. "Vad en människa sår, det får hon också skörda."  Om inte ömsesidigt samförstånd och konkreta åtgärder fås till stånd i denna hatiska miljö, kommer situationen att eskalera och man hamnar i en återvändsgränd - där människor (i hela världen) får lida.